PFAS har under de senaste åren blivit ett av de mest uppmärksammade miljö- och dricksvattenområdena i Europa. Nya krav på övervakning, rapportering och kontroll har införts samtidigt som regelverk för utsläpp, avfall, dricksvatten och kemikaliehantering successivt skärps.
För vattenproducenter, industrier, kommuner och fastighetsägare innebär detta ett ökat behov av provtagning, riskbedömning och i vissa fall behandling av vatten som innehåller PFAS.
Varför regleras PFAS?
PFAS är en stor grupp syntetiska ämnen som kännetecknas av mycket starka kol–fluorbindningar. Bindningarna gör ämnena mycket motståndskraftiga mot nedbrytning och bidrar till att PFAS kan finnas kvar i miljön under mycket lång tid.
PFAS har påträffats i:
- Grundvatten
- Ytvatten
- Dricksvatten
- Slam
- Lakvatten
- Industriella processvatten
- Livsmedel
- Biologiska prover
Regleringen syftar till att minska människors exponering och begränsa utsläpp till miljön. Se även Vad är PFAS?.
EU:s dricksvattendirektiv
Europeiska unionen har infört krav på övervakning av PFAS genom det reviderade dricksvattendirektivet. Direktivet innehåller krav på riskbaserad övervakning av dricksvatten och omfattar även PFAS-parametrar.
Läs mer:
Sverige och dricksvatten
I Sverige ansvarar Livsmedelsverket för regler kring dricksvatten. Kommunala vattenproducenter och andra verksamheter som omfattas av dricksvattenlagstiftningen kan behöva analysera PFAS inom ramen för kontrollprogram och riskbedömningar.
Läs mer:
Aktuella gränsvärden bör alltid verifieras mot myndigheten. En separat sida om PFAS-gränsvärden i Sverige och EU är under uppbyggnad. PFAS-gränsvärden.
PFAS i privata brunnar
Privata brunnar omfattas normalt inte av samma kontrollkrav som kommunala vattenverk, men brunnsägare kan ändå påverkas om PFAS förekommer i det lokala grundvattnet.
Det kan vara särskilt relevant att analysera PFAS om brunnen ligger nära:
- Flygplatser
- Brandövningsplatser
- Industrier
- Deponier
- Försvarsanläggningar
- Områden med känd PFAS-förorening
Vid förhöjda halter kan olika reningstekniker vara aktuella beroende på vattnets kvalitet och användningsområde. Se PFAS-rening och egen brunn.
Kommande EU-regelverk
PFAS omfattas även av flera pågående och kommande regelutvecklingar inom EU, bland annat:
- Begränsningar inom REACH-förordningen
- Strängare krav på PFAS i dricksvatten
- Ökade krav på PFAS-kontroll i avfallsströmmar
- Skärpta utsläppskrav för industriella verksamheter
- Ökad övervakning inom vattenåteranvändning och cirkulära vattenflöden
Läs mer:
Vad innebär detta för industrier och vattenanläggningar?
Många verksamheter kartlägger idag PFAS i processvatten, avloppsvatten, lakvatten, vattenåteranvändning, utsläpp till recipient och dagvatten. Riskbedömning och provtagning blir allt viktigare i takt med att lagstiftningen utvecklas och kunskapen om PFAS ökar.
Öppna riskbedömning för vattenåteranvändning → · PFAS-massa och gränsvärdeskoll →
Vanliga åtgärder
När PFAS identifieras i vatten kan följande åtgärder bli aktuella:
- Vattenanalys och kontrollprogram
- Källspårning
- Riskbedömning
- Aktivt kol (GAC)
- Jonbytare
- Zeoliter
- Omvänd osmos (RO)
- Specialiserade adsorptionsmedier
- PFAS-destruktionstekniker
Från kontroll till destruktion
Historiskt har fokus främst legat på att avskilja PFAS från vatten med aktivt kol, jonbytare eller membranteknik. Under senare år har intresset ökat för destruktionstekniker som syftar till att bryta de starka kol–fluorbindningarna och därmed minska mängden PFAS i samhället.
Exempel på tekniker som utvecklas och utvärderas är:
- Avancerade oxidationsprocesser (AOP)
- Specialiserade AOP-system
- Elektrokemisk oxidation
- Plasmateknik
- Strålningsbaserade processer
- Sonolys (ultraljudsbehandling)
- Kombinationer av fysikaliska och kemiska destruktionsmetoder
PFAS-regelverket utvecklas snabbt både i Sverige och internationellt. Aktuella gränsvärden, analyskrav och rapporteringskrav bör därför alltid verifieras mot gällande lagstiftning och ansvarig myndighet.